Prognoser i osäkra tider

De skatteunderlagsprognoser, som vi på SKR gör fem gånger per år, påverkas främst av våra prognoser för arbetade timmar och timlönen. Tillsammans utgör de den beskattningsbara lönesumman som står för merparten av skatteunderlaget.

Arbetet har nu börjat med vår nästa konjunkturbedömning. Den kokar ned till den skatteunderlagsprognos som kommunerna och regionerna använder för att budgetera, prognostisera och använda som bokslutsunderlag för sina intäkter. Vi avvaktar vårändringsbudgeten och vårpropositionen som vi tar hänsyn till i prognosen. Flera andra bedömare har nyligen kommit med prognoser. Vad kan vi utläsa ur dessa och hur står de sig jämfört med vår egen prognos från februari?

Med dessa som underlag kan man få någon typ av konsensusbedömning av prognoserna för skatteunderlaget.

Olika prognoser som påverkar skatteunderlaget

Riksbanken, som var sist ut under våren att presentera sin prognos, ser tydliga konjunktureffekter på arbetsmarknaden. Enligt deras prognos minskar sysselsättningen och antalet arbetade timmar i år. Det kan jämföras med SKR:s prognos från februari, där antalet arbetade timmar förväntas vara i stort sett oförändrat, med endast en marginell minskning i år.

Konjunkturinstitutet (KI) tror inte att arbetsmarknaden påverkas av lågkonjunkturen särskilt mycket. Enligt deras bedömning blir sysselsättningsminskningen i år inte särskilt stor och arbetslösheten inte så hög. Konjunkturinstitutet har en annan syn än SKR på medelarbetstidens utveckling i år, vilket innebär att arbetade timmar ökar i år i deras prognos. Tillsammans med en något högre timlönetillväxt leder det till att KI tror på en något starkare utveckling av lönesumman i år än vad vi gör. 2025 och 2026 är dock deras bedömning lägre än vår.

Finansdepartementet gör också bedömningen att arbetsmarknaden blir starkare än vad SKR gör. När det gäller arbetade timmar ligger däremot deras bedömning i paritet med den som SKR gör för året. De två påföljande åren är dock Finansdepartementets bedömning av timmarna något lägre än SKR:s.

Ekonomistyrningsverket (ESV) har en betydligt mer positiv syn på arbetsmarknaden i år och nästa år, både jämfört med både oss och med regeringen. ESV bedömer att antalet sysselsatta ökar i år och arbetslösheten minskar något framöver.

Medelarbetstid och löneökningstakt grund för olika bedömningar

Skillnaden mellan utvecklingen av sysselsättningen och arbetade timmar är medelarbetstiden och det är tydligt att prognosmakares tolkningar av hur medelarbetstiden kommer utvecklas i år skiljer sig åt. Detta har effekter för prognosmakares prognoser för löner och lönesummor, och därmed i förlängningen för utvecklingen av skatteunderlaget. ESV räknar med att antalet arbetade timmar ökar i år men att ökningen 2025 och 2026 blir ganska modest, under SKRs prognos.

Ytterligare en sak som spelar roll är prognoserna på timlönerna. SKR har en lägre bedömning än Konjunkturinstitutet och Riksbanken i år, medan ESV:s bedömning för 2024 är något högre. På lite längre sikt har SKR en svagare bedömning av löneökningstakten än de andra tre.

När det gäller lönesumman, som är den viktigaste faktorn för skatteunderlaget, räknar SKR med något lägre lönesumma i vår prognos för 2024 än ESV och KI, men en högre lönesumma för 2025 och 2026. Vare sig Riksbanken eller regeringen presenterar någon prognos för lönesumman.

Prognoser är viktiga för planering och beslutsfattande. Hur de olika parametrarna spelar in återstår att se när vi vi presenterar vår nästa bedömning och det sker den 26 april. Vilken effekt prognosen får för kommunernas och regionernas ekonomi och hur de lyckas parera ekonomin i nuvarande lågkonjunktur och kvarvarande inflationseffekter presenterar vi i ekonomirapporten den 14 maj.

Vi har en spännande vår framför oss.

Skatteunderlagsprognoser