Felaktiga påståenden om kommunerna skadar tilliten

Den senaste tiden har Svenskt Näringsliv och andra drivit frågan om att kommuner och regioner är så rika att de dels inte borde ha fått några pengar från staten, och dels att de har en massa miljarder som de döljer. Att det är tröttsamt är en grej, men betydligt värre är att det riskerar att skada tilliten.

Någonstans för det tankarna tillbaks till tiden på 90-talet då Bo Södersten pratade om den närande och tärande sektorn. Jag trodde att vi kommit längre och att alla inser att utan välfärd fungerar inte näringslivet och tvärtom. Kanske tror debattörerna verkligen att kommunerna ”döljer tillgångar” för att få pengar från staten eller för att de så gärna vill höja skatten.

Jag anser att den här retoriken att kommuner och regioner skulle dölja tillgångar är skadlig. Det kan bidra till polarisering och bristande tillit till det offentliga systemet, vilket inte är något vi behöver just nu. Jag vill därför reda ut ett antal missuppfattningar.

Påstående 1: De stenrika kommunerna

Kommuner och regioner har haft gigantiska överskott under hela 2000-talet som gjort dem stenrika och det finns massor med tillgångar som kan användas till verksamhet, vilket gör att de vare sig behöver statsbidrag eller behöver effektivisera eller spara i verksamheten.

Fakta: Kommunsektorn har med undantag för några enstaka år haft ett negativt finansiellt sparande (det vill säga sektorn har sammantaget haft större utgifter än inkomster) under hela 2000-talet. Innan 2020 var det finansiella sparandet i kommunsektorn nere på samma nivåer som i början av 1990-talet. Under tre år 2020, 2021 och 2022 har det finansiella sparandet visserligen varit positivt, men från och med i år och alla år fram till 2027 återgår sektorns sparande återigen till minus.

Resultat, finansiellt sparande och nettoställning i kommunsektorn, sid 56 ff i Konjunkturläget december 2019, Konjunkturinstitutet

Det negativa sparandet har inneburit att främst kommunerna kraftigt tvingats öka sin låneskuld. Vi räknar med att den 2026 har fördubblats som andel av BNP jämfört med 2008.

Inbromsning av skatteunderlaget 2023-2024, Ekonomirapporten oktober 2023

Påstående 2: Skuldbördan är inget problem

Det är inga problem att kommunsektorns skuld har ökat, för det har också tillgångarna och dessutom borde kommunerna omvärdera sina tillgångar, så har de fixat den ekonomiska situationen.

Fakta: Ja, tillgångssidan är visserligen större nu är tidigare. Men det har ju kommuner och regioner ingen nytta av rent ekonomiskt. Skolor, sjukhus, gator, parker, elljusspår med mera är nyttigheter som inte ger någon avkastning. Detta är skillnaden från privata företag, där syftet med tillgångarna (fabriker, datasystem, fastigheter med mera) är att skapa avkastning.

Skulle en kommun värdera upp värdet på en tillgång (låt säga en fastighet) till marknadsvärde skulle enda resultatet bli ett överskott i resultaträkningen det år fastigheten värderades upp och högre kostnader kommande år när den ska skrivas av till en årlig högre kostnad än med det lägre värdet (ett bra sätt att skjuta sig själv i foten alltså – och dessutom förbjudet enligt lag). Dessutom skulle ju uppvärderingen inte påverka likviditeten alls. Om kommunen i stället skulle värdera upp fastigheten och sälja den så skulle de tvingas hyra tillbaks den till en kostnad som ofta är högre än om de ägde den själva.

Påstående 3: RUR är lösningen

Kommuner och regioner skulle ha gjort avsättningar till RUR i stället för att resultaten skulle ha gått in i eget kapital.

Fakta: Resultatutjämningsreserven (RUR) är inga pengar, det är alltså ingen avsättning, det ÄR eget kapital. Det handlar bara om att öronmärka en del av tidigare års överskott, det vill säga det egna kapitalet, och kalla det för RUR. Att gå med underskott och använda RUR innebär alltså ingen skillnad från att bara gå med underskott (om man inte har någon RUR).

Svenskt Näringsliv och fler med dem tycks tro att RUR faktiskt är pengar. Det är det alltså inte. Enda skillnaden är att man inte behöver återställa underskott inom tre år om man kan hänvisa till RUR, men den ekonomiska situationen är inte bättre än om man inte hade satt av till RUR om man bara gått med underskott helt enkelt.

Hoppas att jag med detta rätat ut ett och annat frågetecken.