Det pratas om hemläxor, och det här visar boksluten

De senaste dagarna har flera regeringsföreträdare uttryckt att regionerna behöver göra sina hemläxor. Jag tycker det är märkligt uttryckt och signalerar tyvärr brist på tillit. Det finns ingen region som inte gör vad den kan för att möta det exceptionella ekonomiska läget.

Att säkra välfärden och sjukvården i synnerhet är inte en fråga som borde reduceras till en polariserande debatt om vems fel detta är. Det borde handla mer om hur vi tillsammans ser till att säkra en sjukvård som är patientsäker och hållbar för personalen genom krisen. De regioner som nu tvingas varsla, gör det med just den ingången – att det ska ha så lite påverkan som möjligt på patienter och personal.

Det är bra att de tre miljarderna, som aviserades i budgeten i höstas, nu äntligen betalas ut, enligt ett besked från Socialdepartementet idag. Det är flera månader senare än önskvärt, men det är välbehövliga pengar då många regioner har tvingats dra på sin likviditet de senaste månaderna. Men det är alltså inga nya pengar det handlar om, utan en kraftigt försenad utbetalning. Kanske skulle vissa kalla det en sent inlämnad hemläxa. Jag hoppas att ingen tror att det här är de av regeringen utlovade tillskotten för att möta krisen.

Resultaten stärktes av börsuppgången

Idag kom också SCB med de preliminära boksluten för 2023. De blev ungefär som förväntat efter de upprevideringar som gjordes av skatteunderlaget under loppet av 2023 (se mer nedan). Boksluten förstärktes relativt kraftigt av att börsvärdet ökade 2023, de finansiella intäkterna stärktes med 13 miljarder i kommunerna och nästan 9 miljarder i regionerna. Med det är inte medel som kommuner och regioner kan använda till verksamhet förrän tillgångarna säljs och stora delar av placeringarna är till för att betala kommande pensionskostnader eller investeringar. En oroande faktor är också den ökande låneskulden.

Åtgärder vidtas, men inga vårdanställdas sades upp

De svaga prognoserna under våren har föranlett ett antal kommuner att vidta åtgärder för att komma i balans, utan dessa åtgärder hade troligen fler kommuner haft underskott. Enligt siffror från Omställningsfonden sades 959 medarbetare upp till följd av arbetsbrist 2023. Förutom en försvagad ekonomi är det viktigaste skälet till uppsägningarna minskade barngrupper. De som sagts upp är främst; banskötare, lärare, handläggare, administratörer, elev- och lärarassistenter.

I debatten sägs ibland att regionerna varslar patientnära, men inte administrativ personal. Siffrorna från omställningsfonden visar dock att igen kommun eller region har sagt upp vårdanställda på grund av arbetsbrist under 2023.

Hur blev då kommunernas och regionernas resultat under 2023?

Resultaten stärktes av den starka arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden förbättrades betydligt mer än förväntat under stora delar av året, många ekonomer pratade under året om ”labor-hoarding”, dvs att företag behöll sina anställda trots att ekonomin försämrats under året. Först under årets sista månader började antalet sysselsatta att minska. I SKR:s skatteunderlagsprognos från februari som låg till grund för tertialboksluten räknade vi med att skatteunderlaget i nominella termer skulle öka med strax under 4 procent, och i decemberprognosen, som ligger till grund för boksluten, var den prognostiserade ökningen av skatteunderlaget för 2023 5,3 procent. En siffra som i årets första prognos reviderats ned till 5,1 procent sedan lönesumman bromsat in i slutet på året.

Kommunernas resultat bättre än tidigare prognoser

Till följd av förbättrade skatteunderlagsprognoser och ett bra börsår blev kommunernas resultat betydligt bättre än det som befarades under våren, sammantaget 25 miljarder enligt de preliminära boksluten.

Tack vare relativt kraftiga upprevideringar av skatteunderlagsprognoserna under året var det fler kommuner som fick överskott i bokslutet än vad kommunernas egna prognoser från första tertialet 2023 visade. Under våren var det 126 kommuner som räknade med underskott för året. Trots förbättringen av skatteintäkterna fick ändå 69 underskott, senast så många kommuner hade underskott var 2008.

Den positiva börsutvecklingen har också påverkat kommunernas resultat positivt. De orealiserade finansiella placeringarna har kraftigt stärkt de finansiella intäkterna, som ökade med nästan 13 miljarder jämfört med 2022. 81 kommuner hade negativt resultat i verksamheten.

Investeringarna i kommunerna ökade från 83 till drygt 90 miljarder, vilket bidrag till en ökning av det långfristiga skulderna. De ökade från 461 till 518 miljarder.

Den långsamma befolkningsökningen kan ha påverkat resultatet i någon kommun som kanske inte fått de skatteintäkter de räknat med 2023. Det låga bostadsbyggandet kan också ha gjort att vissa kommuner inte fått de exploateringsintäkter och reavinster som de hade budgeterat.

Regionernas ekonomi – stora åtgärder pågår

Regionernas resultat blev ungefär som förväntat trots förstärkningarna av skatteunderlaget under året. Årets resultat blev –11,8 miljarder kronor och bara tre regioner hade positivt resultat. Resultatet påverkades positivt av det starka börsåret, dvs den orealiserade ökningen av de finansiella tillgångarna. Årets resultat efter balanskravsjusteringar blev därför betydligt svagare; –18,7 miljarder. Ingen region hade ett positivt resultat efter balanskravsjusteringar, men fem regioner använde RUR för att få ett balanskravsresultat (det resultat som ska återställas enligt kommunallagens regler) på noll. Balanskravsresultatet efter RUR-justeringar uppgick till –15,3 miljarder.

2021 fick regionerna 54 miljarder kronor i riktade statsbidrag, bland annat till följd av pandemin och för att komma ikapp med eftersatt vård efter pandemin. År 2023 hade nivån på de riktade bidragen minskat till 30 miljarder, dvs en minskning med 24 miljarder mellan dessa år. Till dessa ska läggas effekter av inflationen där många varor och tjänster blev betydligt dyrare och de reala skatteunderlaget urholkades. Bara pensionskostnaderna ökade med cirka 25 miljarder mellan 2022 och 2023 främst som en effekt av inflationen.

Det är konsekvenserna av detta vi nu ser och anledningen till att regionerna genomför omfattande effektiviserings- och besparingsåtgärder. Den som säger att regionerna inte tar sitt ansvar är fel ute.