Nya prognoser ger nya förutsättningar

Konflikt i vården, sjunkande inflationssiffror och en ny befolkningsprognos. Det händer mycket nu som påverkar kommuner och regioners ekonomi på olika sätt.

Som ni alla säkert vet pågår det nu en konflikt i hälso- och sjukvården. Vårdförbundet har lagt övertids- mertids- och nyanställningsblockad i alla regioner. Hur lång den blir och vad detta kommer att resultera i är oklart. Vill ni läsa mer om konflikten, så rekommenderar jag arbetsgivarbloggen, där förhandlingschef Jeanette Hedberg beskriver läget just nu.

Arbetstidsförkortning för alla är inte ett alternativ

Denna vecka har SKR också presenterat den makrobild och skatteunderlagsprognos som ligger till grund för kommunernas och regionernas intäktsberäkningar för i år och kommande år. Effekterna av den kommer att presenteras i Ekonomirapporten den 14 maj.

Det är små revideringar vi gör av makrobilden förutom när det gäller inflationen. Förväntningarna är nu att inflationen faller snabbare än vi räknade med i vår prognos i februari, vilket gör att den mätt som KPI redan i juni kommer att ligga strax över 2 procent, i stället för strax över 3 procent, som vi räknade med då. Det spelar stor roll för pensionskostnaderna 2025, som kommer att bli betydligt lägre än vi tidigare räknat med.

Aktuell Ekonomi Planeringsförutsättningar för åren 2024-2028

I Ekonomirapporten kommer vi att redovisa en total prognos för hela sektorn, utifrån den nya skatteunderlagsprognosen samt de bedömningar som görs av kommunerna och regionerna.
Det också att finnas ett särskilt kapitel i rapporten om vårdens produktivitet och effektivitet. I DN debatt kan ni få en försmak om vad det kommer att handla om.

På samma tema har vi också gjort några filmer där vi pratar om vilka metoder som används för att mäta produktivitet i näringslivet och i offentlig sektor och hur utvecklingen ser ut. Titta gärna!

Produktivitet och effektivitet i välfärden

I veckan har SCB också presenterat en ny befolkningsframskrivning. Den nya framskrivningen var ännu lägre än beräknat. I 2023 års beräkning antogs befolkningen växa med 518 000 personer. I årets framskrivning är detta nedreviderat till 247 000, mer än en halvering alltså. De stora minskningarna gäller barn- och unga, där 1- till 15- åringarna sammantaget nu beräknas minska med 225 000. Det kommer att ha stor inverkan på behovet av förskolor och grundskolor de närmaste åren. Personer över 80 år beräknas stå för nästan hela befolkningsökning under den kommande tioårsperioden, 233 000.

Lägre barnafödande ger färre skolbarn i framtiden SCB

Det är alltså en betydligt besvärligare utveckling vi kan förvänta oss för välfärden kommande år till följd av demografin. Även detta tittar vi närmre på i Ekonomirapporten förstås.