Frågor och svar om dygnsvila - PAN, Bilaga J till AB

Den efterföljande vilan ska då inledas från det att arbetspasset slutar, det vill säga räknas från slutet av passet.

Det beror på hur mycket arbete/jour som krävs under resan. Dygnsvila behöver säkerställas även under resor. Om det handlar om ett behov av bemanning dygnet runt är det sannolikt inte möjligt men var inte heller möjligt innan de nya skärpta reglerna kom till.

Exempel på förläggning arbete – jour – arbete:

aktiv tid 20.00-22.00
jour 22.00-07.00
aktiv tid 07.00-09.00

Ja det är möjligt att förlägga arbetstiden på detta sätt. Beroende på dygnsbrytet så kan arbetstidsförläggningen fungera både inom ramen för en 24-timmarsperiod innehållande 11 timmars dygnsvila eller genom att tillämpa undantaget från alternering enligt AB § 13 mom. 5.

Enligt huvudregeln kan arbetsgivaren förlägga ordinarie arbetstid upp till som mest 13 timmar under en 24-timmarsperiod. De 13 timmarna kan bestå av ordinarie arbetstid och/eller jour enligt bilaga J.

Under förutsättning att den oförutsedda händelsen inte går att lösa på annat sätt är detta möjligt. Kompenserande vila ska ges enligt AB § 13 mom. 8, det vill säga vilan ska då vara dubbelt så lång som den tid det aktiva arbetet på grund av den oförutsedda händelsen varade.

Exempel:

Dygnsbryt kl 21.00
Ordinarie arbete kl. 16.00 – 21.00
Jourpass kl. 21.00 – 07.00
Ordinarie arbete kl. 07.00 – 09.00
Beordrad övertid kl. 09.00-11.00

Den efterföljande vilan ska förläggas med minst 21 timmar. 17 timmar för det ordinarie arbetet och jourpasset kl 16.00-09.00 och 4 timmar för den beordrade övertiden kl 09-11. Arbete kan inte planeras in förrän tidigast kl 08.00 nästkommande dygn.

Nej. Efter ett arbetspass med upp till 20 timmar ska alltid lika lång vila vara förlagd.

Det är endast för personlig assistent, ledsagare och avlösare som arbetsgivaren kan besluta om att förlägga arbetet i kombination med jour i upp till 24 timmar. Möjligheten syftar till att den som har rätt att få assistans inte ska få sin rätt inskränkt på grund av bestämmelserna om dygnsvila. En situation som kan kräva en sådan förläggning är exempelvis när den enskilde planerar en resa eller aktivitet där avlösning mellan personliga assistenter inte är möjlig eller rimlig. Den totala tiden av förlagd ordinarie arbetstid och jour får dock inte överskrida 24 timmar. Därefter måste vila förläggas.

Bilaga J tillämpas för all jourtjänstgöring inom funktionshinderområdet för arbetstagare i verksamhet som riktar sig till personer med funktionsnedsättning (1 a) och arbetstagare särskilt anställda för jourtjänstgöring nattetid om inte lokala parter har överenskommit om annat (1 b).

• 1 a) omfattar verksamhet som i tidigare avtal benämndes "handikappomsorgen". Verksamheter som i regel inte ligger inom ramen för tillämpning enligt 1 a) är exempelvis socialpsykiatri, HVB-hem och elevhem.
• 1 b) kan tillämpas i andra verksamheter, även utanför funktionshinderområdet. Det handlar om arbetstagare som är anställda för att enbart arbeta jourpass. En förutsättning är att yrkeskategorin typiskt sett faller under Kommunals avtalsområde.

De särskilda regler för dygnsvila (hantering av undantag upp till 20 timmar) som har avtalats för Bilaga J, kommer inte kunna användas för andra verksamheter än de som upptagits i det centrala avtalet. I fall då det lokalt har tecknats avtal om att tillämpa Bilaga J för sådan verksamhet, gäller istället ABs bestämmelser om dygnsvila. Eventuella lokala avtal behöver omförhandlas och anpassas så de följer ABs dygnsviloregler. I annat fall ska de lokala avtalen sägas upp.

PAN gäller för anhöriga anställda som anhörigvårdare gäller PAN.
PAN är ett fristående kollektivavtal med villkor som till del skiljer sig från anställda enligt HÖK/AB. Exempelvis finns andra heltidsmått, med mera. Villkoren skiljer sig också mellan personlig assistent och anhörigvårdare även om båda är anställda på PAN. PAN är ett fristående kollektivavtal med villkor som till del skiljer sig från anställda enligt HÖK/AB. Exempelvis finns andra heltidsmått, mm. Villkoren skiljer sig också mellan personlig assistent och anhörigvårdare även om båda är anställda på PAN.

För anhörigvårdare gäller inte heller arbetstidslagen. EU:s arbetsdirektiv gäller därmed som minimiskydd. Det får bland annat betydelse för hantering av veckovila då arbetstidsdirektivets reglering gäller. Det innebär att med veckovila avses 24 timmars veckovila samt 11 timmars dygnsvila.

Cirkulär 23:29 Ändringar i Pan 20

För personliga assistenter, avlösare och ledsagare anställda på bilaga J eller PAN behöver arbetsgivaren inte ansöka om dispens för att kunna utöka arbetstiden till som mest 24 timmar. För övriga arbetstagare enligt bilaga J gäller att dispens ska sökas för att arbetstiden ska kunna utökas till som mest 24 timmar i en följd. Med arbetstid avses i båda fallen en kombination av ordinarie arbetstid och jour då arbetstagaren ska ha möjlighet att vila.

Arbetsgivaren ska först pröva om det finns andra sätt att lösa behovet på. Därefter ska arbetsgivaren förhandla sitt förslag med berörd arbetstagarorganisation enligt MBL. Efter avslutad förhandling fattas beslut av arbetsgivarens högsta ledning. Med högsta ledning avses exempelvis kommunstyrelse eller bolagets styrelse. Innan arbetsgivaren kan tillämpa beslutet ska det ha anmälts till berörda centrala parter. Beslutet gäller i ett år och kan överprövas av Centrala parters arbetstidsnämnd.

Anmälan om beslutet skickas till berörd facklig central organisation samt till SKR och Sobona.

info@skr.se

kontakt@sobona.se

SKR/Sobona bekräftar att anmälan kommit in.

En avvikelse kan göras om det är nödvändigt för att till exempel möjliggöra en längre resa utanför hemmet. Arbetsgivaren ska då göra en avvägning mellan arbetstagarens skydd och brukarens rättigheter och friheter. Förläggning av arbetstid i upp till 24 timmar ska inte regelmässigt användas utan endast då det är nödvändigt och andra rimliga lösningar inte är möjliga.

Grunden för beslut om avvikelse som innebär förläggning av arbete och jour över 20 timmar men som mest 24 timmar är desamma som vid dispensbeslut. Det ska grunda sig på den enskildes behov av stöd för rättigheter och friheter som följer av lag samt att inga andra rimliga åtgärder står till buds för att klara detta.

Till skillnad från dispens fattas beslutet på arbetsgivarens högsta organisatoriska nivå (kommunstyrelse, regionstyrelse, bolagsstyrelse eller motsvarande) men beslutet måste sedan anmälas till centrala parter (SKR eller Sobona samt respektive berörd facklig organisation) innan det kan tillämpas. Den enda skillnaden är att Centrala parters arbetstidsnämnd inte beslutar om dispens, men nämnden har möjlighet att överpröva en arbetsgivares beslut om undantag.

Beslutet ska rapporteras till berörda centrala parter innan det kan verkställas. Detta sker genom arbetstidsnämndens kansli. Beslutet skickas till SKR: info@skr.se

Ange i ämnesraden att ärendet gäller meddelande av beslut enligt PAN/Bilaga J om avvikelse från regler om dygnsvila för personlig assistent, ledsagare eller avlösare.