Socialsekreterare hotas dubbelt när de anmäler

Anställda i kommuner och regioner som utsätts för brott kan utsättas igen när de polisanmäler. Socialtjänsten är särskilt drabbad. Möjliggör för arbetsgivaren att stå som målsägare istället.

Föreställ dig att en främmande person följer efter dig och filmar dig på väg till och från jobbet. Att det står främmande personer utanför ditt barns förskola för att visa att de vet var dina barn befinner sig på dagarna.

Föreställ dig att du får ta emot mejl, sms och samtal från personer du inte vet vilka de är, som berättar att de vet vart du och andra i din familj befinner sig. Att någon lägger upp filmer på dig på sociala medier med falska påståenden om vad du gör på jobbet, tillsammans med dina personuppgifter.

Det är verkligheten för allt fler som i dag jobbar inom socialtjänsten.

De som arbetar inom socialtjänsten träffar människor som på olika sätt är utsatta. I arbetet med att hjälpa människor som mår dåligt ingår att hantera upprördhet och ilska. Det är inget ovanligt och socialtjänstens medarbetare har både kompetens och erfarenhet av att möta det.

Samtidigt finns risker för hot och våld – och situationen har förvärrats. Sedan den så kallade LVU-kampanjen inleddes är utsattheten på en ny nivå. Hoten har blivit fler och grövre, och i allt högre utsträckning digitala, vilket gör att de sprids på ett helt annat sätt än tidigare och påverkar de anställdas privatliv betydligt mer. LVU-kampanjen, som enligt Försvarshögskolan är den värsta desinformationsinsats som någonsin riktats mot Sverige, pågår hela tiden, varje dag, runtom i landet.

Och tyvärr slutar det inte där.

Ska polisanmälas

Otillåten påverkan och hot är brott som ska polisanmälas. Men i dag måste den enskilda tjänstepersonen stå som avsändare på anmälan, trots att denne enbart utfört sitt myndighetsarbete och därmed blivit hotad i sin tjänsteutövning. Det innebär att personuppgifter och adress blir offentliga, och röjs till den misstänkte.

En polisanmälan kan alltså göra läget än mer utsatt, och det minskar förstås de anställdas vilja och ork att anmäla de brott de utsätts för, vilket i sin tur leder till att de skyldiga inte kan dömas.

Detta är oacceptabelt och ohållbart. Men det går att ändra på.

Otillåten påverkan, hot och våld mot anställda i kommuner och regioner skulle kunna betraktas som brott begångna mot offentlig verksamhet. På så sätt blir verksamheten målsägande i stället för den enskilda tjänstepersonen. Brotten skulle kunna lagföras som brott mot offentlig verksamhet, så att kommunen eller regionen blir part i målen och medarbetare som blivit utsatta kan skyddas.

Finns mer att göra

3 av 10 medarbetare i kommuner och regioner uppger att de blivit utsatta för hot eller våld i arbetet det senaste året. Enligt fackförbundet Vision har nästan hälften av alla medarbetare inom socialtjänsten utsatts.

I slutet av förra året skickade vi från SKR en hemställan till regeringen med förslag för att öka tryggheten för socialtjänstens medarbetare och övriga anställda i kommuner och regioner. Regeringen har gått vidare med flera av förslagen, vilket är glädjande. Men det finns mer att göra. Möjligheten för arbetsgivare att stå som målsägare återstår att genomföra. Det är den åtgärd som medarbetare och chefer inom socialtjänsten, från alla delar av landet, lyfter som en av de allra viktigaste just nu.

Socialtjänsten står på de mest utsattas sida. De arbetar för att stötta dem i samhället med störst behov. Nu måste samhället göra allt för att stötta dem som arbetar inom socialtjänsten.

Anders Henriksson, ordförande SKR

Leif Sandberg, vice ordförande SKR

Peter Danielsson, vice ordförande SKR

Debattartikeln publicerades i Expressen 11 november 2023.