Riskguiden hjälper Ängelholm att hantera hot och hat mot förtroendevalda

Ängelholms kommun var med och utvecklade verktyget Riskguiden och använde det för första gången under coronapandemin. Sedan dess har det kommit till nytta inför flera komplexa ärenden.

Sammanfattning

Att bedöma risken för hot och hat redan när ett ärende planeras ger kommuner och regioner större möjligheter att anpassa processen. Riskguiden är en digital tjänst för en förebyggande risk- och konfliktanalys. Verktyget innebär en bedömning i tre steg och kan användas både pro- och reaktivt. Några exempel kan vara inför medborgardialog, samhällsbyggande och planerad förändring inom skola, äldreomsorg och andra välfärdstjänster.

Fram till vintern 2023/2024 har kommunen använt Riskguiden vid 8-10 tillfällen. Några exempel är Klippanvägens förlängning/Pyttebron, flytten av ett bisamhälle, hotet om vistelseförbud i samband med Covid19-pandemin och inför mottagandet av flyktingar från Ukraina.

– Att använda Riskguiden ger oss en vägledning till vilka åtgärder som vi bör ha i åtanke att använda inför ett visst ärende. Det ger även svar på ärendets komplexitet samt vilken konfliktnivå som ärendet har, säjer Jan Klauser, säkerhetschef i Ängelholms kommun.

Verktyget Riskguiden

Bakgrund

För att säkerställa demokratin krävs ett strukturerat och offensivt arbete för att förhindra hot, hat och våld mot förtroendevalda, korruption, våldsbejakande extremism samt välfärdsbrottslighet.
SKR har tillsammans med ett antal kommuner och regioner utvecklat ett digitalt verktyg för att på ett tidigt stadium identifiera frågor, ärenden eller förändringsprocesser, som riskerar att ge upphov till konflikter med hot och hat som följd.

Ängelholms kommun använde Riskguiden för första gången under coronapandemin. Sedan dess har det kommit till nytta vid 8-10 ärenden, varav Klippanvägens förlängning, flytten av ett bisamhälle, ett eventuellt vistelseförbud under Covid19-pandemin och mottagande av flyktingar från Ukraina är några exempel.

Genomförande

Ängelholms förtroendevalda har länge prioriterat öppenhet och samarbete och säkerhetschef Jan Klauser fick positiv respons när han presenterade SKR:s planar på att ta fram en Riskguide.

– Kommunstyrelsens ordförande nappade direkt och ville gärna vara med. Riskguiden gör det möjligt för oss att arbeta mer proaktivt inför komplexa ärenden, säger han.

I början av år 2021 var Riskguiden klar att användas och det interna arbetet i Ängelholms kommun kunde börja. Malin Klintfjäll koordinerar beredningen av ärenden inför fullmäktige och blev tidigt involverad i processen.

– Eftersom jag jobbar med nätverk och dialog med medborgare passade det bra, säger hon.

Vilka som skulle arbeta praktiskt med Riskguiden har ändrats över tid. Inledningsvis var det viktigt att ha med förvaltningarnas nyckelpersoner i arbetet för att därefter vid behov adjungera in flera funktioner. Riskguiden är numera ett stående inslag vid utbildningen av ordinarie och ersättare i både kommunstyrelse och kommunfullmäktige inför varje ny mandatperiod.

Bedömning av konflikt och komplexitet

En bedömning enligt Riskguiden sker i tre steg där det första steget är en översiktlig sortering och en första bedömning av risknivån. Detta kan till exempel göras av en person eller grupp – till exempel nämnd- och kommunsekreterare eller beredningsgrupper.

Nästa steg är en fördjupad bedömning som bör involvera kollegor med säkerhetsansvar eller andra med kompletterande sakkunskap och erfarenheter. Att diskutera frågor tillsammans leder ofta till en bättre bedömning.

I det tredje och sista steget bedöms graden av konflikt och komplexitet. Även detta bör involvera flera personer med olika perspektiv, sakkunskap och kunskap om debatten i massmedier och sociala medier. Varje riskbedömning delas in i grön, gul eller röd:

• Grön bedömning innebär ingen risk för hat eller hot just nu.
• Gul bedömning innebär att det kan finnas risk för hot och hat eftersom det har förekommit tidigare i liknande frågor.
• Röd bedömning innebär att det finns tecken på hat och hot just nu och att hat och hot har förekommit tidigare i samma fråga, mot samma person eller från samma berörda grupp.

Arbetet efter riskanalysen

Efter riskanalysen återstår att:

• Bestämma vem som har ansvar för frågan i fall ytterligare åtgärder bör vidtas (säkerhetsenheten)
• Säkerställa att rutiner är på plats att hantera eventuella hot eller hat (vaktbolag, säkerhetschefen deltar vid presidieberedningen.
• Överväga att göra en mer fullständig kartläggning av problemet och aktörerna (kansliet, säkerhets- samt kommunikationsenheten)
• Överväga att kontakta berörda medborgare för att bestämma om någon form av dialog eller medling kan vara aktuell (kansliet, kundtjänst, säkerhets- samt kommunikationsenheten)
• Uppmärksamma berörda i det aktuella ärendet (till exempel polis, väktare eller ordförande i kommunfullmäktige) på att risken just nu inte är hög, men att frågan bör bevakas
• Stäm av med berörda under ett antal kommande veckor om läget har förändrats.
• Be berörda förtroendevalda att kontakta säkerhetsenheten om den/de upplever att situationen förändras.
  

Från vägbygge till flytt av bisamhälle

Ängelholms kommun använde Riskguiden i skapt läge för första gången under coronapandemin. Vintern 2023/2024 har verktyget använts vid 8-10 ärenden, varav Klippanvägens förlängning/Pyttebron, flytten av ett bisamhälle och hotet om vistelseförbud i samband med Covid19-pandemin är några exempel. Ett annat är mottagandet av flyktingar från Ukraina då resultatet blev att kommunen stärkte upp bevakningen vid boenden. Inför en offentlig Visionsdag påvisade analysen att läget inte krävde några extra åtgärder.

Starka känslor kan leda till hot

Efter tio år som säkerhetschef känner Jan Klauser sin kommun och kan förutse var och när en infekterad diskussion kan tänkas blossa upp. En sådan fråga är förlängningen av Klippanvägen som innebär att den kulturhistoriskt viktiga Pyttebron måste rivas.

– Det är ett ärende som väckt mycket starka känslor eftersom frågan är oerhört viktig för en grupp kommuninvånare som vill bevara bilden av kommunen, säger Klaus.

Ärendet har bollats fram och tillbaka sedan början av 2000-talet och i en tidigare folkomröstning sa invånarna nej, men kommunen gick ändå vidare. Något som eldade på känslorna.

Analysgruppens deltagare beror på sakfrågan

Varje gång Riskguidens bedömning leder till åtgärder kanen analysgrupp sättas samman. Vilka som är med beror på ärende och sakfrågor.

– Det kan vara förtroendevalda, partisekreterare, nämndsekreterare, polis, religiösa företrädare, näringsliv, kommunens egen kommunikationsavdelning, HR eller tjänstepersoner med sakkunskap i en viss fråga, säger Jan Klauser och konstaterar alla hittills blivit glada över möjligheten att få bidra.

Som stabschef under Covid19-pandemin tvingades han att hantera ett överhängande vistelseförbud på långa stranden längs Skälderviken.

– Ängelholm är en sommarstad och vi försökte förbereda oss på reaktionerna om vi skulle tvingas stänga stranden, fortsätter Jan.

Riskguidens analys visade att frågan var komplex, medan risken för konflikt bedömdes som låg till måttlig. Kommunen tillsatte en grupp som höll koll på hur frågan beskrevs i massmedia och på sociala medier.

– Målet vara att samla så bred kompetens som möjligt och i analysgruppen fanns både beteendevetare, antikvarie samt personal från kommunens HR- och kommunikationsenhet, säger Jan Klauser.

Både Jan och Malin Klintfjäll skulle gärna se att Riskguiden användes oftare. Inte minst för att den är enkel och kräver minimala resurser.

– Det finns egentligen inget som hindrar oss från att göra en riskanalys inför varje ärende som ska upp i fullmäktige, säger Malin Klintfjäll.

Det här har arbetet lett fram till

• Ökad trygghet för tjänstepersoner och förtroendevalda.
• Fler förtroendevalda har blivit synliga för invånarna.
• Förtroendevaldas trygghet har ökat genom att man delar på ansvaret. I ett komplicerat ärende svarade till exempel fyra olika politiker i den aktuella nämnden på allmänhetens frågor i chatten
• Politiken visar större enighet utåt.
• Kommunen arbetar mer proaktivt. Riskguidens analyser ger en bra bild av läget så att ansvariga vet vad som måste göras och vilka intressen man bör måste ta hänsyn till.
• Riskguidens analys ”tvingar upp dialoger på bordet” flera månader innan skarpt läge vilket gör det lättare att förebygga konsekvenserna om någon fråga riskerar att bli infekterad.
• Analysgrupperna har lett till nya mötesarenor och samarbeten med externa aktörer.
• Att flera olika aktörer kommer till tals har stärkt kommunens position i samhället.
  

Medskick till den som tar del av exemplet

• Riskguiden är lätt att använda och kräver minimala resurser.
• Sätt igång! Börja med enkla ärenden eller med ett påhittat exempel.
• Utgå helst från ett faktiskt ärende som ”måste” lösas.
• Utveckla verktyget så att det passar den egna organisationen.
• Ägna tid åt att hitta rätt aktörer och myndighetspersoner till analysgrupperna och välj kompetens utifrån ärende och ämne.
• Utgå från att de flesta blir glada över att få vara delaktiga.
• Utbilda ledamöterna i fullmäktige inför varje ny mandatperiod.
• Ta inte risken att INTE använda riskguiden.

Jan Klauser
Säkerhetschef, Jan.Klauser@engelholm.se
Ängelholms kommun
Jan.Klauser@engelholm.se

Malin Klintfjäll
Beredningskoordinator
Ängelholms kommun
Malin.Klintfjall@engelholm.se