Inrätta en nationell kontrollstyrka mot det organiserade livsmedelsfusket

Kommunernas kompetens är inte anpassad till ett så specialiserat arbete som kontrollen av storskaligt fusk kräver, skriver Gunilla Glasare, Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och Rebecka Persson, miljödirektör i Malmö stad.

Det organiserade livsmedelsfusket utgör en risk för människors hälsa och slår mot företag som följer lagen. Nyligen beslutade regeringen inom ramen för sin livsmedelsstrategi att avsätta 3 miljoner kronor per år för att bekämpa fusket, men det räcker inte.

Det behövs en nationell kontrollfunktion med uppgift att stoppa kriminalitet inom livsmedelssektorn.

Det organiserade livsmedelsfusket är ett stort problem i Sverige och Europa. Några exempel: Varor som sägs vara svenska är importerade, kallas ekologiska trots att de inte är det, har passerat sitt bäst före-datum men fått ett nytt, och hela verksamheter drivs utan tillstånd. Människor riskerar att bli lurade och i värsta fall få i sig farliga livsmedel. Det offentliga går miste om skatteintäkter. Företag som följer lagen får svårare att konkurrera. Förtroendet för industrin och livsmedelsbranschen skadas. Kriminella verksamheter kan verka och växa.

I Sverige står kommunerna för den största delen av den offentliga livsmedelskontrollen. Den finansieras genom avgifter som livsmedelsföretagen betalar. Men det är en modell som inte ger kommunerna tillräckliga resurser att arbeta specialiserat med spaning, utredning och analys. Det är nödvändigt för att effektivt kunna motverka storskaligt fusk.

Den nuvarande organisationen förutsätter att varje kommun skjuter till skattemedel. Det är ett ineffektivt sätt att arbeta på. Det storskaliga livsmedelsfusket stannar inte vid kommungränsen och de lokala satsningarna riskerar därför bara att leda till att fusket flyttar till andra kommuner.

Ett problem är också att kommunernas kompetens inte är anpassad till ett så specialiserat arbete som kontrollen av storskaligt fusk kräver. Arbetet kan också leda till hotfulla och farliga situationer för inspektörerna, något som en nationell kontrollstyrka skulle ha större möjlighet att möta.

Flera länder i Europa har de senaste åren vidtagit kraftfulla åtgärder för att motverka livsmedelsfusk. Däribland Danmark, Storbritannien och Nederländerna. Erfarenheterna därifrån visar att det behövs en organisation på nationell nivå med en väl sammansatt bemanning med till exempel jurister, ekonomer, utredare, poliser och livsmedelsinspektörer. Den svenska regeringen behöver undersöka möjligheten att införa en liknande lösning och tillsätta en utredning av en nationell kontrollfunktion.

När organiserat livsmedelsfusk misstänks eller det saknas förutsättningar att utreda ärenden på lokal nivå bör den nationella kontrollstyrkan ta vid. Den ska samordna berörda myndigheter och utgöra ett viktigt komplement till den ordinarie livsmedelskontrollen.

I Malmös satsning på en tryggare stad har livsmedelskontrollen fått anslag som använts till att två livsmedelsinspektörer arbetat uteslutande med livsmedelsfusk. 2018 identifierade inspektörerna 60 oregistrerade livsmedelsanläggningar och tog cirka 81 ton livsmedel från marknaden. Fusket handlade framför allt om förfalskningar, att det inte gick att spåra var produkterna kom ifrån och om att bäst före-datumet kraftigt hade passerats. 33 verksamheter utan tillstånd har antingen stängts, förbjudits att säljas eller förelagts med vite. Trots dessa resultat är Malmös satsning bara som att skrapa på ytan av det omfattande livsmedelsfusk som pågår.

En nationell, samlad organisation skapar bättre förutsättningar för att effektivt förebygga och agera mot storskaligt livsmedelsfusk. Det är långt effektivare än att varje enskild kommun ska skjuta till skattemedel, som skett i Malmö.

SKR och Malmö stad bistår gärna med kunskap under utredningsarbetet för att en framtida kontrollfunktion ska kunna bekämpa livsmedelsfusket på bästa möjliga sätt.

Gunilla Glasare, chef för Sveriges Kommuner och Regioners, SKR:s, avdelning för tillväxt och samhällsbyggnad.

Rebecka Persson, miljödirektör i Malmö stad.

Debattartikeln är publicerad i Sydsvenskan den 2 mars 2020.

Hämta högupplöst bild på Gunilla Glasare

Maja Högvik
Handläggare