Hur ett förstatligande skulle förbättra skolan förblir oklart

Ännu en gång läser vi en debattartikel om att staten bör ta över ansvaret för skolan. Ännu en gång kan vi konstatera att argumenten för hur det skulle leda till en bättre skola för elever och lärare saknas. Vi efterfrågar en utredning som går på djupet. Det skriver Mats Gerdau och Kenneth Handberg i en replik.

Vi är såklart eniga med Lärarnas Riksförbund, Skolledarna och Saco om vikten av skolans kompensatoriska uppdrag. Alla elever har rätt att ges förutsättningar att lyckas. Men det är otydligt hur svaret ”staten ska besluta om finansieringen och vara arbetsgivare för lärare och rektorer” kommer att leda till denna förändring.

Långtidsutredningens har visat att skolor med svaga elevförutsättningar har högre lärartäthet och att det kompensatoriska inslaget ser ut att ha ökat något över tid. Samtidigt var behörigheten lägre på dessa skolor. Det ser alltså ut så att huvudmännen fördelar de ekonomiska resurserna kompensatoriskt, men inte lyckas lika väl med att locka de mest erfarna lärarna. Det behöver huvudmännen arbeta mer med.

Samtidigt har staten under lång tid utbildat för få lärare och utbildningssystemet har byggts ut mer än lärarutbildningen. Om staten får besluta var de behöriga lärarna ska arbeta skulle det visserligen vara att ta ett större ansvar för konsekvenserna av denna utbildningsbrist. Men är svårt att se hur det skulle lösa det som anges som det stora problemet, en otydlig ansvarsfördelning.

SKR håller med om att ansvar och befogenheter måste bli tydligare. En del som OECD också pekar på. Det är dock svårt att se att lösningen är att införa en ordning där staten ska vara arbetsgivare för lärare och rektorer medan kommunerna är det för skolans övriga medarbetare. Att staten ska finansiera delar av skolans verksamhet medan kommunerna ska finansiera resten. Vi ser snarare hur det kommer att bli svårare med insyn och att utkräva ansvar.

Det är inte det enda som är otydligt i förslaget. De fristående skolorna saknas helt i resonemanget – ska de också förstatligas? Universitet och högskolors roll, som redan är statens ansvar, saknas också.

Det behövs en grundlig analys där man vänder på alla stenar och inte värjer för de många svåra frågor som uppstår när man ser över om ansvaret för styrningen av skolan ska förändras. Oavsett vad man kommer fram till menar vi att en av de centrala aspekterna är att se till att ansvar och mandat hänger ihop.

Lärarnas Riksförbund, Saco och Skolledarna uppmanar oss alla att ”lägga bort ideologiska käpphästar”. Som representanter för de kommunala huvudmännen, står samtliga partier i SKRs utbildningsberedning, bakom en skrivelse med frågor som behöver besvaras i den kommande utredningen om skolans huvudmannaskap. De rör fyra områden: ekonomiska resurser, lärarnas situation, ett sammanhållet utbildningssystem samt kommunernas roll.

Dessa frågor kräver svar för att ge skolan den tydliga och långsiktiga styrning som behövs för att kunna ge alla elever rätt förutsättningar att lyckas.

Mats Gerdau (M), ordförande SKRs utbildningsberedning

Kenneth Handberg (S), vice ordförande SKRs utbildningsberedning

Repliken publicerades på GP debatt den 6 december 2020

Skrivelse med anledning av utredning om förstatligande av skolan (PDF) Pdf, 231 kB.

Bodil Båvner
Utredare