Publicerad 29 mars 2021

Jämtlands socialtjänster inför fokusmånad för att upptäcka våld

Två år i rad har Jämtlands kommuner haft en fokusmånad där socialtjänsten frågar alla vuxna brukare/klienter om våld. Arbetet har lett till att fler våldsutsatta uppmärksammas. Samtidigt har socialtjänstens förutsättningar att arbeta med frågan stärkts.

Bakgrund, syfte och mål

Det vanligaste sättet att fråga om våld är att fråga på indikation, det vill säga när en brukare eller klient visar tecken på utsatthet. Men genom att ställa rutinmässiga frågor till alla, kan socialtjänsten upptäcka och hjälpa fler.

För att stödja socialtjänsten att bli bättre på att fråga om våld införde Jämtlands län en särskild fokusmånad. Tanken var att alla över 18 år som besökte en socialsekreterare under mars månad skulle få frågor om våld. Frågorna skulle ställas utifrån FREDA-kortfrågor, Socialstyrelsens manual för socialtjänstens arbete mot våld i nära relation.

Initiativet till fokusmånaden kom från Liselott Åsberg, utvecklingsledare för kvinnofrid i Jämtlands regionala samverkans- och stödstruktur (RSS). Liselott är en av de 21 utvecklingsledare som anställts i varje läns RSS inom ramen för SKR:s kvinnofridssatsning – en satsning som finansierats av staten med målet att stödja kommunerna att utveckla stödet för våldsutsatta.

– Med fokusmånaden ville vi få så många socialsekreterare som möjligt att ställa frågan om våld, men också identifiera svårigheter, finna lösningar och öka tryggheten att fråga, säger Liselott Åsberg.

Genomförande

Fokusmånaden föregicks av ett gediget förberedelse- och förankringsarbete. Idén om en fokusmånad presenterades först för en styrgrupp med tre chefer för individ- och familjeomsorgen, IFO. Idén förankrades även med övriga IFO-chefer.

– Det var viktigt att projektet skulle belasta socialsekreterarna så lite som möjligt. På chefernas önskemål tog vi därför fram en guide hur frågandet skulle gå till och vad medarbetarna behövde förbereda innan, säger Liselott Åsberg.

IFO-cheferna ansvarade för att informera om och förbereda projektet i sina kommuner. I varje kommun tillsattes en kontaktperson som stöd till medarbetarna. Kontaktpersonen ansvarade även för att samla in kommunernas frågeformulär. Liselott Åsberg ansvarade sedan för att sammanställa resultaten.

Uppslutningen kring projektet var också god. Under 2019 deltog sju av länets åtta kommuner, fem kommuner deltog 2020. Samtliga socialsekreterare i kommunernas individ- och familjeomsorg omfattades, men två kommuner valde att även ta med biståndshandläggarna.

Enligt Liselott Åsberg var det viktigt att återkoppla resultatet efter projektets slut.

– Återkopplingen gjordes till chefsgrupper, politiker och kontaktpersoner som sedan har informerat tillbaka till socialsekreterarna. Samtidigt har de fått en överblick över antal våldsutsatta i kommunerna, säger Liselott.

Det här har arbetet lett fram till

Vid utvärderingen av fokusmånaden framkom att många klienter svarat ja på frågan, och att våldet upptäckts i större utsträckning än tidigare. Att medarbetarna fått träna på att ställa frågor om våld hade också gjort dem tryggare i rollen.

– Arbetet med fokusmånaden har gjort att frågan om våld synliggjorts. Flera kommuner har nu infört som rutin att alltid fråga vid vissa ärenden eller vid nybesök, säger Liselott Åsberg.

De enheter som saknat checklistor för hur socialtjänsten ska agera då våld upptäcks, har nu upprättat sådana. Behovet av utbildning aktualiserades och en utbildning planeras nu om våld i nära relation. Fokusmånaden gjorde även kommunerna uppmärksamma på hur svårt det är att ta ut statistik ur verksamhetssystemet. Socialtjänsten kan till exempel inte se hur många som fått frågan om våld, eftersom det dokumenteras i löptext i klienternas journal.

Trots noga förberedelser innan projektstart identifierades också en del andra svårigheter under arbetets gång. Tidsbrist kunde göra det svårt att fråga, men ibland bedömde handläggaren att det var olämpligt. Hur skulle de göra när klienten hade med sig sin partner, sina barn eller vid tolksamtal? Skulle det varit lättare att fråga om det var rutin att träffa personer var för sig? Och hur gör man med dokumentation om det finns en gemensam akt? När det gällde äldre personer kanske distriktssköterskor och hemtjänstpersonal skulle ha större möjlighet att uppmärksamma och fråga om utsatthet?

– Att vi identifierat det här utmaningarna har lett till att vi idag diskuterar hur arbetet kan organiseras. Vi vill att socialtjänsten ska få bättre förutsättningar att fråga om våld, säger Liselott Åsberg.

De viktigaste slutsatserna

Enligt Liselott Åsberg finns det flera faktorer bidragit till att fokusmånaden fallit väl ut. Här är hennes medskick:

  • Förankra väl. Se till att det finns mandat att genomföra projektet och att det är väl tidsatt. Fokusmånaden har mött mycket lite motstånd och cheferna har varit positiva och delaktiga, både i skapande av projektet med också under projektets gång.
  • Gå gärna ihop flera kommuner och tillsätt kontaktpersoner i kommunerna. Då kan ni stötta varandra både före och under projektet.
  • Se till att medarbetarna har bra förutsättningar. Ta fram en guide hur hen kan ställa frågor om våld. Lägg till en extra kvart vid mötet med brukaren/klienten.
  • Ha beredskap att snabbt svara på frågor från medarbetare. Det kan vara avgörande för att de ska kunna ställa frågan om våld.
  • Återkoppla resultaten av projektet. Gör en sammanställning av hur många som fick frågan, men också hur många som inte fick den och varför. Det skapar ett lärande i organisationen.

Fördjupning

I filmen berättar utvecklingsledare Liselott Åsberg, IFO-chef Gun Valli och socialsekreterare Jenny-Anne Bergvall om socialtjänstens arbete med fokusmånaden. Längd 3:58 min.

Läs vidare

Kontaktpersoner

Liselott Åsberg
regional utvecklingsledare kvinnofrid
Jämtlands län 063-14 32 66liselott.asberg@ostersund.se

Informationsansvarig

  • Sofia Karlsson
    Kommunikatör

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

Om exemplet

Ämne
Folkhälsa, Jämställdhet, Kvinnofrid
Exempel från
Kommun
Tidsperiod
2019-2020
Verksamhetsområde
Social omsorg

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel