Stor utveckling i vården trots pandemin

Vården har nu hanterat pandemin i över ett år. Samtidigt har den övriga vården kunnat upprätthållas i stor utsträckning och utvecklas inom flera områden.

SKR har nu skickat in slutrapporterna för arbetet med de vårdöverenskommelser vi haft med staten under 2020. Ett stort antal överenskommelser inriktade på viktiga utvecklingsområden som nära vård, cancervård, psykisk hälsa och kvinnors hälsa, för att nämna några.

När vi i slutet av 2019 diskuterade innehållet i de här överenskommelserna med regeringen var det ingen som förutsåg det som skulle hända under 2020. Det senaste året har kommuner och regioner fått ställa om och prioritera om. Pandemin har påverkat alla delar av vården. Den förmåga som kommuner och regioner visat det senaste året har varit imponerande. De senaste veckorna har två större mätningar publicerats som visat att invånarnas förtroende för hälso- och sjukvården ökat kraftigt under 2020, ett kvitto på hur väl vården kunnat hantera pandemin, ge svar på invånares frågor, möta oro och vara det trygga stöd som behövs under en kris.

85 procent av alla operationer har genomförts

Även om pandemin har överskuggat det mesta det senaste året har den allra största delen av den övriga vården kunnat pågå parallellt. Förra veckan publicerade vi en rapport om hälso- och sjukvården och pandemin, den visar att 85 procent av alla operationer kunde genomföras under 2020 jämfört med 2019. Under den första pandemivågen förra våren minskade antalet operationer med 35 procent, men kunde snabbt återgå till mer normala nivåer när smittan avtog under sommaren. Under den andra pandemivågen var minskningen bara 7 procent, även om antalet inlagda covid-patienter då var fler än under den första vågen.

Men vården har inte bara till stor del kunnat upprätthållas under 2020, det har också skett viktiga utvecklingssteg. Trots pandemin, och ibland till och med tack vare pandemin. Det kan vi se när vi nu summerar arbetet i vårdöverenskommelserna förra året.

Färre bristningar

Inom satsningen på kvinnors hälsa och förlossningsvård genomförde regionerna omkring 400 olika insatser förra året för att förebygga, identifiera och behandla förlossningsskador, stärka uppföljningen efter förlossning och förbättra stödet kring amning. Och det ger resultat, exempelvis har andelen allvarliga bristningar vid icke-instrumentella förlossningar minskat från 2,5 till 2 procent sedan 2015 och andelen eftervårdsbesök har ökat från 79 till drygt 86 procent under samma period. En positiv utveckling som fortsatt under pandemin.

Fler barn med psykisk ohälsa får stöd

Arbetet med psykisk hälsa har nog inte varit så viktig tidigare som under pandemin. Under året har inte minst många insatser för att stärka barns psykiska hälsa ökat, fler barn har fått stöd. Många kommuner har stärkt elevhälsan, regioner har börjat arbeta med en tydligare väg in för barn och unga och många digitala behandlingsverktyg har utvecklats. Det handlar om att kunna ge rätt insatser på rätt nivå i rätt tid.

Utveckling av sammanhållna vårdförlopp

Ett annat viktigt utvecklingssteg är de nya personcentrerade sammanhållna vårdförloppen för sex sjukdomsgrupper som togs fram under 2020; höftledsartros, ledgångsreumatism, kritisk benischemi, KOL, schizofreni och stroke. Och ytterligare tre nya vårdförlopp nu efter årsskiftet. Att vården kan införa personcentrerade sammanhållna vårdförloppen för allt fler sjukdomar möjliggör en mer jämlik och effektiv vård över hela landet, baserad på bästa tillgängliga kunskap. De standardiserade vårdförloppen inom cancerområdet har sedan tidigare visat på goda resultat.

Hälso- och sjukvården har stått i frontlinjen för att hantera pandemin det senaste året, ändå har så mycket positiv utveckling kunnat ske inom andra delar av vården. I vissa fall har pandemin till och med varit en språngbräda för utvecklingen, det gäller inte minst utvecklingen mot nära vård. Tack vare de strukturer som fanns på plats när pandemin slog till för ett år sedan kunde kommuner och regioner ställa om snabbt och ge mer vård i hemmet via mobila team och vård digitalt. Samverkan mellan kommuner och regioner har varit helt avgörande.

Men vården förändras inte i grunden på ett år. Det utveckling som sker måste vara långsiktig. Kommuner och regioner behöver långsiktiga förutsättningar från staten för att kunna genomföra de förändringar som krävs för en mer god, tillgänglig och nära vård. En fråga som är viktigare nu än någonsin tidigare.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    På vårdbloggen skriver vi om och reflekterar kring aktuella frågor som rör hälso- och sjukvården.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Sök i bloggen