Ökade kostnader ger tuff utmaning med budgetarbetet

Nu är det dags att på allvar köra igång arbetet med nästa års budget, för de som inte redan gjort det. Bristsituationen i världen och inflationen påverkar så att vårens kostnadsbedömningar inte längre håller.

En kickstart kom för många med Kommunal­ekonomernas förenings (KEFs) årsmöte och Kommek i Malmö nu i veckan. Där kunde många av oss njuta av intressanta föredragningar och seminarier. Jag fick exempelvis höra på ett seminarium att en stor andel av den svenska befolkningen tror att världen styrs av en hemlig elit. Något som jag främst förknippat med amerikanska Qanon-rörelsen. Det får mig att fundera på hur vi kan bibehålla eller öka graden av tillit – ”det nordiska guldet” som någon kallar tillit för!

Skälet till bristerna

Under sommaren har vi också med oro kunnat följa utvecklingen av den bristsituation vi har världen. Vi har brist på mycket av det som vi är vana med att kunna köpa till en rimlig peng. Det handlar om allt från spannmål och konstgödsel till neongas, halvledare, olja, gas och el.

Skälet till bristerna är en kombination av effekter av pandemin, kriget i Ukraina och den allmänna situationen i världen. Det enda det inte tycks vara lika stor brist på är pengar. I exempelvis USA har staten givit hushållen stora summor i syfte att kick-starta ekonomin, vilket har drivit på den amerikanska inflationen. I Sverige beror inflationen till stor del på att varor som importerats blivit dyrare. Många bedömare antog under våren att inflationen skulle gå ned, men i stället har den spritt sig till fler varor och tjänster och nådde i juni en toppnotering på 8,5 procent, jämfört med juni 2021, den högsta inflationstakten på 30 år. I juli var det en hel del priser som föll, vilket skruvade ned takten på inflationen något. KPIF ökade med 8 procent i juli jämfört med föregående år.

Inflationen påverkar prisbasbeloppet

Att inflationen var så hög just i juni påverkar prisbasbeloppet för 2023 som baseras på inflationen juni 2021 till juni 2022. Detta är glädjande för de som får ersättningar som räknas upp med prisbasbelopp. Exempelvis studenter som får högre studiemedel, vilka räknas upp med prisbasbelopp. För kommuner och regioner är dock prisbasbeloppet av särskild betydelse då våra pensioner är värdesäkrade med prisbasbelopp. Det innebär att de kostnadsbedömningar som gjordes under våren då inflationen beräknades vara 6 procent, de håller inte längre.

För de kommuner och regioner som ännu inte beställt en ny pensionsprognos är det dags att göra det och bered er på en riktigt stor ökning av pensionskostnaderna 2023. Men i och med att inflationen kommer att fortsätta vara hög även under 2023 enligt många bedömare, så kan man räkna med kraftigt ökade pensionskostnader även för 2024.

Många av de avtal för leverans av varor och tjänster som kommuner och regioner använder är kopplade till olika prisindex, det innebär att det inte bara kommer att vara pensionskostnaderna som drar iväg, utan även andra kostnader kommer att öka rejält.

Nästa skatteunderlagsprognos

Den 25 augusti presenterar vi vår nästa skatteunderlagsprognos samt en beräkning av kommunernas och regionernas kostnadsökningar, PKV och LPIK. I den kommer vi att ge vår bedömning av ekonomin och de effekter den ökade inflationen får för kommuner och regioner. Räkna med att budgetarbetet blir en riktigt tuff utmaning!

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen