De långsiktiga förutsättningarna för kommunal ekonomi i fokus

SKR har just presenterat den senaste skatteunderlagsprognosen. Den innebär en rejäl upprevidering av skatteintäkterna för alla kommande år som vi räknar på. I synnerhet i år och 2022 är de beräknade skatteintäkterna högre än i förra prognosen. Det ackumulerat skatteunderlaget fram till 2024 ligger hela 2,0 procentenheter högre än i den föregående prognosen. Detta kommer att förstärka ett redan starkt ekonomiskt resultat i många kommuner och regioner för året och bli en extra boost för kommuner och regioner i budgetarbetet.

Höjd prognos för sysselsättningen

Skälet till ökningen är främst en höjd prognos för sysselsättningen, som ger en högre lönesumma än i den tidigare prognosen. Budgetpropositionen tillskott till ekonomin på 74 miljarder kronor, jämfört med vår augustiprognos, gör också att vi nu räknar med högre intäkter bland annat från sjukersättning och andra transfereringar. I sammanhanget är det viktigt att ha i åtanke att detta är vår bästa bedömning av skatteintäkterna. En osäkerhet är naturligtvis det parlamentariska läget och vad som händer när budgeten ska beslutas i riksdagen i december och på lite längre sikt kan den konjunkturella utvecklingen ta en annan vändning.

Den 19 oktober kommer vi att presentera Ekonomirapporten där vi visar hur detta och mycket annat påverkar kommunernas och regionernas ekonomi.

En god kommunal hushållning

Häromveckan presenterades också ”En god kommunal hushållning”. Utredningen lägger förstås många olika och intressanta förslag för kommunsektorns ekonomistyrning.

Utredningen föreslår att vi går från god ekonomisk hushållning till god kommunal hushållning. God kommunal hushållning innebär att ekonomin ska förvaltas på ett säkert och långsiktigt hållbart sätt. Inom de gränser som ekonomin sätter ska verksamheten vara ändamålsenligt utformad och ha en hög effektivitet. För att stärka långsiktigheten föreslås att fullmäktige minst varje mandatperiod ska besluta om ett rullande 10-årigt program för ekonomin där långsiktiga ekonomiska mål ska sättas. Konsekvenserna av målen för verksamheten ska beskrivas och de långsiktiga målen blir utgångspunkten för mål och planer i budget.

Ett annat förslag är att balanskravet behålls, men möjligheten att hänvisa till synnerliga skäl för att inte återställa ett underskott tas bort. Samtidigt föreslås en möjlighet att överskott, under vissa omständigheter, kan sparas i en resultatreserv för att användas under senare år.

Regelverket kring resultatutjämningsreserven (RUR) avvecklas och istället föreslås ett garantibidrag, en statlig garanti för skatteunderlagsutvecklingen vid djupare konjunkturnedgångar.

Utgångspunkten för förslagen är att det behövs ett tydligare regelverk som stärker långsiktigheten i sektorns ekonomistyrning och är mer transparent och flexibelt. Många av förslagen svarar upp mot det samtidigt som man kan fundera över om en ökad detaljstyrning av exempelvis budget- och budgetprocessen ger ökad flexibilitet.

Utredningens uppdrag har inte varit att föreslå förändringar i den statliga budgetprocessen. Det är ändå bra att man i betänkandet konstaterar att ”…..en fortsatt ordning där nya riktade bidrag beslutas sent under året inte kommer att underlätta en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner, oavsett vilka förslag utredningen lägger i övrigt.”

Vi väntar nu på den remiss som civilministern lovat ska komma. I början av november planerar SKR att hålla en webbsänd remisskonferens för medlemmar så att de kommuner och regioner som vill svara på remissen har möjlighet att få utredningen presenterad lite mer i detalj av utredaren Clas Olsson. Då deltar också Niclas Johansson och Hans Stark, som varit SKR:s experter i utredningen. Det är ett bra tillfälle att fundera över effekten av förslagen på sektorns ekonomistyrning. Mer information om konferensen kommer på vår webbplats inom kort.