Publicerad 12 juli 2021

Frågor och svar vaccinering covid-19

Här finns frågor och svar angående vaccinering mot covid-19.

Informationen på denna sida är främst riktad till personer som arbetar inom kommuner och regioner. SKR kan inte svara på enskilda personers frågor om vaccination mot covid-19. För privatpersoner finns information om vaccinering mot covid-19 på 1177. För lokala råd välj din region.

Frågor och svar om vaccination mot covid-19, 1177

Sidan uppdateras löpande.

Minderåriga och vaccination

  • Vilken åldersgrupp av minderåriga ska vaccineras mot covid-19? (21 september 2021)

    Folkhälsomyndigheten har beslutat att rekommendera allmän vaccination mot covid-19 från 12 års ålder och rekommenderar att barnen erbjuds två doser vaccin. Regionerna ansvarar för vaccineringen vilken planeras att inledas från 11 oktober 2021.

    I juli togs beslut om att erbjuda ungdomar födda 2005 och tidigare vaccination mot covid-19.

    Allmän vaccin mot covid-19 från 12 år, Folkhälsomyndigheten

    Frågor och svar om barn och vaccination mot covid-19, Folkhälsomyndigheten

    Barn, ungdomar vaccination mot covid-19, Folkhälsomyndigheten

  • Vilka regler gäller när minderåriga vaccineras? (12 juli 2021)

    Om vårdnadshavaren inte är närvarande vid vaccinationstillfället eller inte aktivt har gett samtyckte krävs antingen en ifylld samtyckesblankett eller så kan en individuell bedömning av barnets mognad göras. Vårdnadshavarnas och/eller den underåriges samtycke dokumenteras i patientjournalen.

    Samtyckesblankett för vaccinering av minderårig

    Enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken är det vårdnadshavarna som ska samtycka. I takt med barnets stigande ålder och utveckling ska emellertid allt större hänsyn tas till barnets synpunkter och önskemål.

  • Vad innebär en individuell bedömning av barnets mognad? (12 juli 2021)

    SKR vill påminna om den praxis kring vårdnadshavares respektive barns beslutskompetens som gäller vård och behandling av minderåriga i hälso- och sjukvården och som innebär att det måste göras en individuell bedömning i varje enskilt fall.

    Det innebär att den omyndige måste uppnått en sådan mognad att hen själv kan samtycka till åtgärden. Bedömningen behöver göras innan eller i samband med att vaccinationen ordineras.

    Patientlagen och barnkonventionen

    Av 4 kap. 3 § patientlagen (2014:821) och barnkonventionen framgår att barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Om barnet är tillräckligt moget för att själv samtycka till vård och behandling behövs inte vårdnadshavarnas samtycke. Den praxis som har utvecklats när det gäller barns inflytande inom hälso- och sjukvården har genomförts med stöd av patientlagen.

    Meddelandeblad: Barn som söker hälso-och sjukvård, Socialstyrelsen (PDF)

Generellt

  • Får regioner skicka påminnelser och kallelser till ovaccinerade invånare? (uppdaterad: 16 september 2021)

    Utgångspunkten är att behandla personuppgifter utifrån något eller några av de ändamål som räknas upp i 2 kap. 4 § patientdatalagen (PDL). Se även 2 kap. 5 § PDL. Inom ramen för detta är det sedan upp till vårdgivaren att bestämma mer konkreta specifika ändamål för sin personuppgiftshantering.

    Det finns inget uttryckligt förbud mot att använda patientjournaler för att kunna erbjuda hälso- och sjukvård till enskilda eller vissa grupper, till exempel för att erbjuda screening eller ge andra erbjudanden inom hälso- och sjukvård. Tvärtom framgår av 2 kap 4 § patientdatalagen att personuppgifter får behandlas inom hälso- och sjukvården om det behövs för administration som rör patienter och som syftar till att ge vård i enskilda fall, eller som föranleds av vård i enskilda fall, till exempel patientrelaterad ekonomiadministration.

    Av samma bestämmelse framgår att personuppgifter även får behandlas om det krävs för att vårdgivaren fortlöpande eller i särskilda fall ska kunna genomföra administration, planering, uppföljning, utvärdering och tillsyn av verksamheten.

    Samkörning av data

    Det finns inte heller något som hindrar att vårdgivare samkör personuppgifter från olika register eller datasystem, så länge samkörningen sker för något eller några av de ändamål som anges i 2 kap. 4 § patientdatalagen. Detsamma gäller om samkörningen sker för ändamål som inte är oförenliga med de ändamål som anges i första stycket, se 2 kap. 5 § patientdatalagen.

    Vad gäller kallelser riktade till hela befolkningsgrupper som inte själva sökt vård saknas vägledning för hur detta ska organiseras. Det innebär att regionerna har det övergripande ansvaret för att till exempel screeningprogram följer de formella krav som gäller för all medicinsk verksamhet. Det är i regel kallelseadministrationens ansvar att säkerställa att de har tillgång till den patientdata som krävs för att kunna skicka kallelser.

    SKR:s bedömning

    Baserat på detta bedömer SKR att vårdnadsgivare får skicka erbjudanden om hälso- och sjukvård, exempelvis vaccination, till enskilda patienter som enligt tillgänglig patientdata inte tidigare fått denna hälso- och sjukvårdsinsats.

  • Hur sker prioriteringen av vilka grupper som ska vaccineras när? (uppdaterad: 16 januari 2021)

    Folkhälsomyndigheten har tagit fram rekommendationer för vilka personer som ska vaccineras i vilken ordning. Regionerna planerar sin vaccinering utifrån Folkhälsomyndighetens rekommenderade prioriteringar samt regionala förutsättningar.

    SKR:s och regeringens gemensamma målsättning är att alla personer som bor i Sverige som är 18 år och äldre samt personer under 18 år som tillhör en riskgrupp ska kunna erbjudas vaccinering mot covid-19 under första halvåret 2021.

    Prioriteringsordning vaccination covid-19, Folkhälsomyndigheten

  • Vad händer om invånare inte vill ha det vaccin som erbjuds? (uppdaterad: 19 april 2021)

    Om någon avböjer vaccination på grund av att hen önskar ett annat vaccin än vad som för närvarande erbjuds, bör patienten informeras om att det går bra att boka en ny tid för vaccination, men att regionen inte kan garantera vilket vaccin som kommer finnas tillgängligt vid annan tidpunkt. Det är viktigt att patienten blir införstådd med riskerna som det kan innebära att välja att avstå från vaccination. Det kan dröja länge innan det kan finnas ett tillräckligt stort utbud av olika vacciner samtidigt för att det eventuellt kan vara möjligt att välja vaccin vid vaccinationstillfället.

  • Hur får invånarna information om vaccination? (uppdaterad 18 januari 2021)

    1177.se är regionernas huvudkanal för information till invånare som rör vaccinering mot covid-19.

  • Kan invånare själva välja vilket vaccin de vill ha? (uppdaterad: 19 april 2021)

    Så länge tillgången till vaccin är begränsad fördelas och används vaccinet enligt prioritering och rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. När det inte finns fri tillgång på vaccin finns det heller inte möjlighet för invånare att fritt välja vilket vaccin de ska få vid boknings- eller vaccinationssituationen.

  • Hur rapporteras registreringen av de som vaccineras? (uppdaterad: 16 januari 2021)

    Regionerna arbetar med att anpassa de system som dokumenterar vaccination mot covid-19 så att uppgifterna registreras och sedan överförs till det nationella vaccinationsregistret hos Folkhälsomyndigheten. Det görs för att i möjligaste mån undvika manuell inrapportering.

    Folkhälsomyndigheten rapporterar sedan resultatet från de olika regionerna och redovisar sin sammanställning.

    Statistik antal vaccinerade, Folkhälsomyndigheten

  • Hur många i sjukvården ska ägna sig åt att vaccinera? (uppdatering: 16 januari 2021)

    Det beror på hur mycket vaccin som kommer och när. Om det kommer mycket vaccin på kort tid behöver naturligtvis mer personal involveras. Det beror också på i vilken omfattning vaccinet kommer till Sverige och i hur stora volymer samtidigt.

    Distriktssköterskor och barnsjuksköterskor har nu också behörighet att ordinera vacciner mot covid-19.

    Distriktssjuksköterskor och barnsjuksköterskor får ordinera vacciner, Socialstyrelsen

  • Hur ska hälso- och sjukvården hantera asylsökande eller personer som vistas i Sverige utan nödvändigt tillstånd och som saknar giltigt identitetshandling? (uppdaterad 15 april 2021)

    Om personen saknar giltig identitetshandling får journal föras med hjälp av ett så kallat reservnummer. Vården bör tillfråga personen om hen fått en eventuell första vaccindos och i så fall var. Om det sedan tidigare finns ett tilldelat reservnummer bör det användas i journalanteckningen. För att säkerställa att patienten får samma vaccin båda gångerna bör den andra dosen ges hos samma vårdgivare som gav den första dosen om det är möjligt.

Vaccinationsintyg covid-19

  • Är hälso- och sjukvården skyldig att utfärda särskilda vaccinationsintyg? (uppdaterad 10 juni 2021)

    Hälso- och sjukvårdens skyldighet att utfärda intyg är relativt begränsad och den gäller endast för några särskilt utpekade syften enligt lag. I överenskommelsen och tilläggsöverenskommelsen om vaccination mot covid-19 mellan SKR och regeringen framgår att Sverige ska invänta ett EU-gemensamt ramverk innan ett svenskt vaccinationscertifikat tas fram. Staten och SKR är överens om att ett vaccinationscertifikat måste tas fram av en myndighet och inte av regionerna själva.  E-hälsomyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att utveckla ett covid-bevis enligt den EU-förordning som EU-länderna gemensamt beslutat om.

    För ändamålet resa är det EU:s digitala covidbevis som medlemsländer nu kommit överens om att införa.

    Covidbeviset, E-hälsomyndigheten

Ekonomi och ersättning

  • Hur finansieras vaccinationen? (uppdaterad: 15 januari 2021)

    Förberedelser och genomförande av vaccinering innebär stora kostnader för regionerna. Den 8 december tecknade SKR och regeringen en överenskommelse om finanseringen och ansvarsfördelning vid vaccinering.

    Överenskommelse vaccinering covid-19

  • Kostar vaccination något för den enskilde? (uppdaterad: 1 juli 2021)

    Nej, vaccination mot covid-19 blir kostnadsfri till alla som vill vaccinera sig mot sjukdomen. SKR:s styrelse har beslutat om en rekommendation till alla regioner kring kostnadsfrihet.

    Rekommendering om kostnadsfrihet av vaccinering mot covid-19 (PDF) Pdf, 310 kB.

    SKR har också tagit fram ett PM kring utlandssvenskar och vaccination mot covid-19.

    Vaccination mot covid-19 utlandssvenskar avgift (PDF) Pdf, 110 kB.

  • Vilket försäkringsskydd gäller vid vaccinering? (uppdaterad: 26 februari 2021)

    Läkemedelsförsäkringen ska i första hand användas om en person drabbas av en skada av vaccin mot covid-19. Regeringskansliet arbetar med att ta fram en lag som säkerställer att ingen kommer stå utan möjlighet att söka ersättning vid skada.

    Fram tills att den lagen är på plats har Kammarkollegiet tecknat avtal med Läkemedelsförsäkringen om skadereglering och ersättning för läkemedelsskador som omfattar vaccin mot covid-19 som inte redan ingår i Läkemedelsförsäkringen. Avtalet ska gälla fram tills att ny lag finns på plats. Överenskommelsen innebär att Modernas covid-19-vaccin därmed omgående omfattas av Läkemedelsförsäkringen.

    Pfizers och Astra Zenecas vaccin ingår i Läkemedelsförsäkringen.

  • Gäller lagen om resekostnadsersättning även vid vaccination av covid-19? (uppdaterad: 15 januari 2021)

    SKR:s tolkning är att lagen om resekostnadsersättning för sjukresor även kan omfatta resor i samband med vaccination mot covid-19. Det är däremot upp till regionerna att besluta om detta.

Personal och vaccination

  • Hur kan arbetsgivare bidra till att främja vaccinationsviljan? (Uppdaterad: 16 september 2021)

    Genom att vaccinera sig kan den vaccinerade skydda både sig själv och andra. Det bidrar till att minska smittspridning i hela samhället på sikt och det är därför viktigt att nå en hög vaccinationstäckning.

    SKR ser gärna att arbetsgivare underlättar för arbetstagare att få tillgång till information om vaccination. Arbetsgivare kan exempelvis uppmärksamma arbetstagare på den information som finns på Folkhälsomyndighetens och regionens hemsidor om vaccination. Information kan också tillhandahållas genom länkar på arbetsgivarens intranät eller liknande.

    Arbetsgivare kan bidra till att främja vaccinationsviljan genom att exempelvis låta arbetstagare vara lediga från arbetet med lön för att vaccinera sig. Vidare kan arbetsgivaren informera om fördelar med att så många som möjligt vaccinerar sig. Det är viktigt att arbetsgivarens agerande inte uppfattas som en påtryckning för att arbetstagare ska vaccinera sig, eller särbehandlar de som gör det. Arbetsgivare kan även samarbeta med regionen för att underlätta vaccination i anslutning till arbetsplatser, exempelvis tillhandahålla egna lokaler eller andra utrymmen.

    För de arbetstagare som upplever oro för vaccination kan arbetsgivaren erbjuda sig att lyssna och ta oron på allvar och hjälpa arbetstagare att hitta information genom officiella kanaler som exempelvis 1177.

  • Vad gäller när en medarbetare som är hemma med riskgruppsersättning har blivit vaccinerad? (Uppdaterad: 23 september 2021 )

    Från 1 oktober 2021 upphör den tillfälliga ersättningen till riskgrupper. Det kan påverka ledighetsrätten eftersom den är kopplad till ersättningen. Nedan text gäller till 30 september 2021.

    Folkhälsomyndigheten har lämnat rekommendationer för de som är vaccinerade med en dos och där tre veckor sedan har passerat. De säger att medarbetare som tillhör en riskgrupp, och inte kunnat jobba eftersom arbetet förutsätter att medarbetaren är på plats, kan gå tillbaka till arbetsplatsen. Det kan dock behövas en individuell bedömning av läkare beroende på riskgrupp, till exempel om medarbetaren har en diagnos som kan påverka hur medarbetaren svarar på vaccinet.

    Ledighetsrätt finns för medarbetare som har fått beviljat riskgruppsersättning (viss sjukpenning i förebyggande syfte) från Försäkringskassan. Under en beviljad ersättningsperiod kan därför inte arbetsgivaren kräva att arbetstagaren ska återgå till arbetet även om medarbetaren blivit vaccinerad.

    Om medarbetaren själv vill återgå till arbetet efter första vaccindosen, kan denne välja att avbryta sin ersättning från Försäkringskassan. Avbryts ersättningen på arbetstagarens begäran finns då heller inte ledighetsrätten för arbetstagaren kvar.

    Det behövs ingen särskild riskbedömning vid den enskilde medarbetarens återgång i denna situation. Medarbetaren ska arbeta utifrån samma premisser som andra medarbetare på arbetsplatsen, alltså använda samma typ av skyddsutrustning och följa hygienrutiner etc.

    Det är viktigt att arbetsledningen har en dialog med medarbetare som tillhört riskgrupp men som är vaccinerad om hur medarbetaren tänker om sin återgång till arbetsplatsen. I dialogen är det lämpligt att samtliga delar här ovan berörs, såsom vad Folkhälsomyndigheten säger, hur ersättning från Försäkringskassan är beviljad, vilka åtgärder som gjorts på arbetsplatsen under pandemin och om medarbetaren har kontaktat läkare för ytterligare råd. Det blir helheten i dialogen som avgör när och hur återgång till arbetet sker för medarbetaren.

    Ska arbetsgivare hantera angivna riskgrupperna på något särskilt sätt?

    Hur ska arbetsgivaren hantera gravida som är fullt vaccinerade?

     

  • Har arbetstagare rätt att vaccinera sig på arbetstid? (Uppdaterad: 8 september 2021 )

    Det är upp till varje arbetsgivare att besluta om arbetstagare får vara lediga med bibehållen lön för att vaccinera sig samt den praktiska hanteringen av detta. Någon rättighet enligt lag eller avtal finns inte.

    Det finns ett stort samhällsintresse i att stoppa spridningen av Covid-19. SKR förordar därför att arbetsgivare, så långt som möjligt, underlättar för personal att vaccinera sig och har en generös inställning till att låta personal inom framförallt kontaktyrken få vara lediga från arbetet med lön för att vaccinera sig.

  • Kan arbetsgivare föra register över vilka medarbetare som är vaccinerade? (Uppdaterad: 22 januari 2021)

    Uppgift om immunitet är en känslig personuppgift enligt dataskyddsförordningen (GDPR) och får bara behandlas under vissa specifika förutsättningar.

    Utifrån rådande kunskapsläge ska arbetsgivare hantera personal med immunitet mot covid-19 på samma sätt som personal som saknar immunitet.

    Ur ett arbetsrättsligt perspektiv framstår det inte som nödvändigt att arbetsgivaren på något sätt registrerar eller upprättar listor över personalens immunitet eller det motsatta. SKR bedömer därför att arbetsgivaren inte heller då bör upprätta sådana register.

  • Kan en arbetsgivare tvinga en arbetstagare att vaccinera sig? (Uppdaterad: 22 januari 2021)

    En arbetsgivare kan inte tvinga sina medarbetare att ta ett vaccin. I Sverige finns ett grundlagsskydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp.

    Däremot kan arbetsgivaren under vissa förutsättningar behöva göra förändringar i vissa verksamheter för att förhindra smittspridning. Eventuella förändringar kring arbetsplats eller arbetsuppgifter, för arbetstagare som saknar vaccination i en sådan situation, ska ske inom ramen för arbetsskyldigheten i anställningen.

    Sådana åtgärder ska dock endast vidtas om det finns särskilda skäl för det utifrån verksamhetens behov. Ett sådant ställningstagande kräver en bedömning utifrån omständigheterna i varje enskilt fall.

    Att en medarbetare inte är vaccinerad innebär i sig ingen rätt för arbetsgivaren att vidta arbetsrättsliga åtgärder.

  • Kan en arbetsgivare förflytta personal som inte är vaccinerade mot covid-19? (Uppdaterad: 8 september 2021 )

    Det finns i nuläget inga rekommendationer från ansvarig myndighet som innebär att arbetsgivare ska behandla personal som inte är vaccinerad på något annat sätt än de som är vaccinerade.

    Även vaccinerade personer kan sprida smitta till tredje man. Medarbetare i kommuner och regioner ska mot bakgrund av detta fortsätta sitt arbete precis som tidigare i enlighet med de rutiner som finns för skyddsutrustning, basal hygien och liknande.

    Arbetsrättsliga åtgärder, såsom förflyttning med mera, ska enbart vidtas om det finns särskilda skäl utifrån verksamheten.

     

  • Vad gäller om medarbetaren i samband med vaccination får biverkningar och blir sjuk? (Uppdaterad: 23 september 2021 )

    Medarbetare som efter vaccination får biverkningar som gör att arbetsförmågan blir nedsatt, ska sjukanmäla sig enligt de rutiner som finns hos arbetsgivaren.

    En sjuklöneperiod startar för medarbetaren den dagen när medarbetaren skulle ha arbetat. Sjuklön utbetalas av arbetsgivaren från dag ett och karensavdrag ska göras.

    Notera i sammanhanget att sjuklönelagen inte tillåter avsteg från principen om karensavdrag för alla vid påbörjad sjuklöneperiod. Arbetsgivaren är därför skyldig att göra karensavdrag vid start av en sjuklöneperiod, även vid sjukdom som kan antas bero på biverkningar av vaccinering. Det finns heller ingen möjlighet enligt centrala kollektivavtal att teckna lokala avvikelser om ersättning till medarbetaren om mellanskillnaden mellan karensavdrag och schablonbeloppet. Ensidiga arbetsgivarbeslut gällande sådana ersättningar kan också bedömas tveksamma utifrån sjuklönelagen och kollektivavtalets intention.

     

  • Ska arbetsgivare anmäla biverkningar och skador som drabbar medarbetare som vaccinerats till Försäkringskassan eller Arbetsmiljöverket? (Uppdaterad: 24 juni 2021 )

    Med biverkningar avses här en ogynnsam och ej förväntad reaktion i samband med eller efter vaccinering. Med skador avses här exempelvis en blödning eller stickskada i samband med vaccinering.

    Försäkringskassan

    Enligt Försäkringskassan kan biverkningar och skador som drabbar medarbetare som vaccinerats vara en arbetsskada som ska anmälas till Försäkringskassan. En förutsättning är att vaccineringen har samband med arbetet eller arbetsförhållandena. Biverkningar och skador som har medfört eller kan antas medföra rätt till exempelvis sjuklön eller ersättning från socialförsäkringen, är enligt 8 § i förordning (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd sådana händelser som ska anmälas.

    En arbetsgivare är enligt 42 kap. 10 § i Socialförsäkringsbalken skyldig att omedelbart anmäla en inträffad arbetsskada till Försäkringskassan. Arbetsgivare kan anmäla alla skador som inträffar i samband med arbetet men en anmälan innebär inte att skadan behöver bedömas som en arbetsskada utifrån arbetsskadelagstiftningen, det är något som Försäkringskassan prövar utifrån förhållandena i varje enskilt fall. Försäkringskassan kan inte på förhand svara på vilka förhållanden som är avgörande i bedömningen av om skadan kan anses ha ett samband med arbetet eller arbetsförhållandena.

    Anmälan ska göras omedelbart, det vill säga så snart som möjligt, efter att arbetsgivaren fått information om biverkningen eller skadan. Vid osäkerhet rekommenderar SKR att en anmälan görs. Om en medarbetare anser att en anmälan av arbetsskada ska göras så ska arbetsgivaren göra det. Anmälan görs som ”Arbetsolycka” på Försäkringskassans och Arbetsmiljöverkets gemensamma digitala anmälningssida.

    Arbetsmiljöverket

    Enligt Arbetsmiljöverket ska biverkningar och skador kopplat till vaccinering som sker på arbetstid och som drabbar den medarbetare som vaccineras inte anmälas till Arbetsmiljöverket som allvarligt tillbud (3 kap. 3a § AML).

    Anmäl arbetsskada

    Förordning (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd

  • Kan arbetsgivare vid nyrekrytering uppställa krav på vaccinering mot covid-19? (Uppdaterad: 29 januari 2021)

    Det finns i nuläget inga rekommendationer från ansvarig myndighet som innebär att arbetsgivare ska behandla personal som inte är vaccinerade mot covid-19 på något annat sätt än de som är vaccinerade. Det finns därför inte heller skäl att generellt kräva att arbetssökande är vaccinerade (eller utlovar att vaccinera sig) för att anställas i verksamheten.

    Om det i specifika verksamheter ändå finns ett befogat krav på vaccination, är det utifrån arbetets karaktär, smittskyddhänsyn, patientsäkerhet eller andra omständigheter för att ge säker vård till mycket sårbara grupper. Vilka delar av verksamheten det gäller måste bedömas utifrån samtliga omständigheter för det specifika arbetet. Typiskt sett kan det avse viss avancerad specialistvård med extra smittokänsliga patienter, prematura barn eller liknande vårdsituationer där krav på vaccination är absolut nödvändigt. I sådan verksamhet har det troligtvis redan sedan tidigare uppställts krav på att befintlig personal har erhållit vaccin.

  • Kan en kommun bistå regionen med att vaccinera brukare och personal mot covid-19? (Uppdaterad: 4 mars 2021)

    Regionerna ansvarar för att tillhandahålla vaccin mot covid-19 enligt den prioriteringsordning som fastställs av staten. För att kommunen ska kunna bistå med att vaccinera brukare och personal krävs att det finns ett avtal med ansvarig region om detta. Kommunen kan då tillhandahålla vaccinet inom ramen för den egna verksamheten eller genom upphandlad företagshälsovård.

    En kommun får inte ta hand om sådana angelägenheter som enbart en region ska ha hand om (2 kap. 1 § kommunallagen). Att vaccinera brukare och personal ligger dock inom både kommuners och regioners kompetens enligt kommunallagen (s.k. överlappande kompetens). Därför är det möjligt för kommuner att bistå med vaccination.

    Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Smittrisker (AFS 2018:4) kan en arbetsgivare vid behov vara skyldig att erbjuda personalen vaccination (se 10 §). Eftersom en enskild arbetsgivare i nuläget inte styr över vem som ska få vaccin mot covid-19 är det däremot inte möjligt att erbjuda vaccination baserat på en riskbedömning inom ramen för föreskriften. SKR bedömer därför att bestämmelsen i föreskriften inte kan tillämpas vid vaccination mot covid-19 i dagsläget.

Utlämning av personuppgifter i samband med vaccination

  • Får kommuner lämna ut personuppgifter om personer som har hemtjänst och hemsjukvård för att göra det möjligt att vaccinera? (uppdaterad: 19 januari 2021)

    Ja, enligt Offentlighets- och sekretesslagen (10 kap, 2 §) hindrar inte sekretessen att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet.

    I kommunens verksamhet ingår att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som efter beslut av kommunen omfattas deras hälso- och sjukvårdsansvar enligt Hälso-och sjukvårdslagen 12 kap. I detta ansvar får anses ingå att dessa individer erbjuds vaccination mot covid- 19.

    Enligt artikel 6 i GDPR krävs en rättslig grund för att hantera personuppgifter vilket finns i Patientlagen, 2 kap, 4 §.

    För att en kommun eller region ska kunna erbjuda vaccination till de prioriterade grupperna i fas 1 behöver regionerna kunna nå ut till personer som har hemtjänst med hemsjukvård. För att vaccinationerna ska kunna genomföras så snart som möjligt bör kommunerna och regionerna hjälpa varandra. Oavsett vilken part som ska utföra själva vaccinationen behöver regionen uppgifterna för att förse kommunen med rätt mängd vaccin.

  • Får kommuner lämna ut personuppgifter om de personer som endast har hemtjänst, för att möjliggöra vaccination? (uppdaterad: 19 januari 2021)

    Kommunen kan tillfråga de personer som har hemtjänst om de vill erhålla vaccination och om de samtycker till att regionen får del av deras personuppgifter för att kunna genomföra vaccinationen.

    För enskilda personer som endast har hemtjänst kan ett alternativ vara att personen tillfälligt skrivs in i hemsjukvården. Se fråga om hemsjukvård.

    Enligt Patientdatalagen och GDPR anses det lagligt att regioner tar emot och behandlar patientrelaterade uppgifter eftersom regionen har ett huvudansvar för patientens hälso- och sjukvård. Detta gäller även om vården ges av en annan vårdgivare.

  • Hur kan kommuner och regioner samarbeta kring personuppgiftshanteringen? (uppdaterad: 19 januari 2021)

    Ett sätt att hantera detta är att kommunen i ett första steg lämnar ut uppgifter på den aktuella gruppen till regionen för att beräkna antal. Samtidigt efterfrågar kommunen om hen vill ha ett erbjudande om vaccination mot covid-19.

    I ett andra steg samlar kommunerna in svaren samt ger regionen uppgifter om vilka personer som vill få erbjudande om vaccination. Vem eller vilka i regionen uppgifterna ska överlämnas till beslutas lokalt utifrån hur vaccinationerna organiseras.

  • Vilken sekretess gäller för personer som saknar beslutsförmåga? (uppdaterad: 19 januari 2021)

    När det gäller personer som saknar beslutsförmåga och som enbart har hemtjänst är ett alternativ att tillfälligt skriva in personerna i hemsjukvården.

    Enligt Offentlighets- och sekretesslagen (10 kap. 2§) hindrar inte sekretessen att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet, det vill säga att ge hälso- och sjukvård.

    Ytterligare en möjlighet är att ett beslut fattas av kommunfullmäktige om personuppgiftsbehandlingen som ger en lagliga grunden för behandlingen.

    Beträffande uppgifter av till exempel allmänt intresse och myndighetsutövning gäller att personuppgifter får behandlas med stöd av artikel 6.1 e i EU :s dataskyddsförordning, om behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse som följer av lag eller annan författning, kollektivavtal eller av beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning.

    Att kommunerna nu behöver lämna ut personuppgifter för personer med hemtjänst så att dessa ska kunna erbjudas vaccination mot covid-19 i en första grupp, får anses utgöra en uppgift av allmänt intresse som är viktig för att kommunen ska kunna fullgöra sina uppgifter till exempel att ge hemtjänst och därmed finns stöd i Offentlighets- och sekretesslagen (10 kap. 2 §) att lämna ut uppgifterna till regionen.

  • Under vilka förutsättningar kan vaccination mot covid-19 ges till beslutsoförmögna? (uppdaterad: 3 maj 2021)

    Hälso- och sjukvård får inte ges utan patientens samtycke. Ett alternativ som stöds av praxis är att använda så kallat hypotetiskt samtycken men som saknar uttryckligt lagstöd. Ett hypotetiskt samtycke förutsätter att patienten förhåller sig positiv eller neutral till åtgärden men om en icke-beslutskompetent patient visar med sin kropp och röst att hen motsätter sig vaccinationen, kan inte ett hypotetiskt samtycke legitimera åtgärden.

    I proposition 2013/14:202 på sidan 12 anges följande:

    ”När vårdpersonalen är medveten om att patienten inte kan ge något informerat samtycke men tror sig veta att patienten skulle ha samtyckt om han eller hon hade kunnat ta ställning, är det fråga om ett så kallat hypotetiskt samtycke. En sådan hypotes om samtycke kan under vissa förutsättningar vara tillräcklig för att en medicinsk åtgärd ska vidtas. Detta gäller under förutsättning att patienten själv eller en behörig ställföreträdare för denne inte kan ta ställning, det saknas anledning att anta att patienten skulle ha motsatt sig åtgärden och skälen för åtgärden väger tungt.”

  • Hur ska uppgifter om ordination och registrering i vaccinationsregistret dokumenteras? (uppdaterad: 19 januari 2021)

    Ordination och registrering i patientjournalen och i vaccinationsregistret ska ske för varje dos vaccin som ges. Vem som ansvarar för ordination och registrering när kommunen bistår regionen i samband med vaccinationen måste klargöras lokalt.

    För Pfizer/Biontechs vaccin Comernaty gäller läkemedelsförsäkringen men regeringen har klargjort att samtliga covid-19 vaccin kommer att täckas av en statlig försäkringslösning. Ett förslag på lagstiftning kommer inom kort att presenteras.

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Ulrika Vestin
    Handläggare

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset