Publicerad 11 mars 2021

Våldets konsekvenser

Våld i nära relation får allvarliga konsekvenser för hälsan, men även socialt och ekonomiskt. Påverkan kan också se olika ut, beroende på om våldet är pågående eller om den utsatta har lämnat relationen.

Konsekvenser på kort och lång sikt

Psykisk och fysisk ohälsa

Forskning visar att psykiskt, fysiskt och sexuellt våld ger konsekvenser för hälsan, både på kort och lång sikt.

Fysiska skador kan vara frakturer, sårskador, blåmärken och skadade tänder. Konsekvenser på längre sikt kan vara depression, självskadebeteende, riskbruk av alkohol och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Även mer diffusa symtom som smärttillstånd på olika ställen i kroppen, yrsel och mag-tarmbesvär är vanligt.

Att leva med ett långvarigt stresspåslag till följd av våldsutsatthet kan orsaka störningar i kroppens hantering av stresshormoner. Detta kan påverka system som styr immunförsvar och mottaglighet för inflammation. Detta skulle i viss mån kunna förklara att allt fler studier visar på samband mellan våldsutsatthet och sjukdomstillstånd som fibromyalgi, hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och cancersjukdomar.

Våld syns sällan utanpå

Det är inte ofta våldet lämnar synliga skador som kan ses av utomstående. Dels kan förövaren medvetet slå på ställen som döljs av hår eller kläder. Dels kan utsatthet för psykiskt våld uppfattas som problem eller ohälsa kopplat till den utsatta individen. Det kan handla om nedstämdhet, smärtproblem och koncentrationssvårigheter som leder till upprepad korttidsfrånvaro eller längre sjukskrivningar.

Sociala och ekonomiska konsekvenser

Den som utsätts för våld blir ofta isolerad, vilket kraftigt försvårar möjligheten att bryta upp från relationen och återhämta sig. Bristen på sociala kontakter och nätverk påverkar också självbild och självkänsla och möjligheten att ta stöd från omgivningen. Utsatta som har nätverk, arbete eller studier kan isolera erfarenheten av våld inom sig själva och i övrigt vara etablerade socialt.

Ekonomisk press

Många som utsätts för våld av en närstående utsätts även för ekonomiska påtryckningar: till exempel att den utsatta inte själv får bestämma över sin lön eller att partnern tar lån i den utsattas namn. Ibland kan den utsatta stå helt utan tillgångar och samtidigt ansvara för hemmets lån och skulder. Detta gör det mycket svårt att lämna våldsutövaren.

Även under och efter en separation fortsätter våldsutövaren många gånger att utöva ekonomiskt våld som försvårar slutligt uppbrott. I förekommande fall kan det finnas behov av att som arbetsgivare vara flexibel genom att betala ut lön i förskott till den våldsutsatta och att utbetalningen kan ske på ett annat sätt. Det kan även handla om att erbjuda att stödja kvinnan att kontakta socialtjänsten för att ansöka om ekonomiskt bistånd.

Ojämlik fördelning av hemarbete

I många relationer där det förekommer våld råder normer som medger mäns kontroll och makt över kvinnor. Det innebär att kvinnan ofta har fullt ansvar för hem och barn. När barnen blir sjuka är det framförallt kvinnan som tar ledigt för vård av barn, vilket kan påverka hennes arbetssituation och möjlighet till utveckling på arbetsplatsen.

Hedersvåld kan innebära total isolering

För en person som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck kan konsekvenserna bli total isolering. Våld och hot om våld kan sanktioneras av samtliga i den utsattas familj och nätverk, vilket gör att den utsatta många gånger behöver bryta upp helt.

Stora kostnader för samhället

Våldet får också stora konsekvenser på samhällsnivå. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer bidrar till att vidmakthålla mäns överordning och kvinnors underordning, och innebär mycket stora kostnader för samhället i form av vård, sjukskrivningar, insatser från socialtjänsten (stöd och skydd) och rättsväsendet.

Påverkan i olika faser

Pågående våld

Att leva med pågående våld i en nära relation påverkar den utsatta på olika sätt. Rädslan för hot, våld och trakasserier hemma kan innebära att den utsatta gärna är på arbetsplatsen och känner oro för att gå hem efter dagens slut.

Om det finns barn i familjen kan den utsatta tvärtom ogärna lämna hemmet när barnen inte är i skola eller förskola. Det finns också andra faktorer som påverkar den utsattas möjlighet att komma till arbetet: brist på sömn, oro över att skador ska synas eller att den utsatta behövt söka vård för sina skador eller ordna skydd för sig själv och barnen.

Varför det är svårt att lämna relationen

Barn till utsatta medarbetare

Våld i uppbrottsprocessen

En medarbetare som försöker ta sig ur en våldsam relation – som befinner sig i uppbrottsprocessen – lever ofta under stark stress. Rädslan för våldsutövaren och motstridiga känslor om att lämna påverkar livssituationen.

Kanske lever medarbetaren på skyddad adress och har många pågående kontakter som tar mycket tid och energi i anspråk. Det kan exempelvis handla om stöd från socialtjänst eller kvinnojour, om polisförhör och rättsliga processer kring vårdnad och umgänge. Särskilt svårt är det om det finns barn i familjen, som också behöver skydd, hjälp att bearbeta vad de varit med om och stöd till fortsatt skolgång.

Varför det är svårt att lämna relationen

Barn till utsatta medarbetare

När den utsatta har lämnat relationen

Även när en våldsutsatt har lämnat förövaren kan erfarenheterna påverka under lång tid. Det kan handla om hälsoproblem som smärta, depression och andra psykosomatiska besvär. Den utsatta kan också ha det svårt ekonomiskt, och problem att få ihop umgänget med gemensamma barn, vänner och släktingar. Ibland kan det även vara så att våldsutövaren fortsätter kontrollera den utsatta, till exempel genom barnen, vänner och/eller släktingar.

Vid hedersrelaterat våld och förtryck, kan den utsatta behöva bygga upp helt nya nätverk efter att helt ha brutit kontakten med vänner och familj.

Varför det är svårt att lämna relationen

Medarbetare som utsätts för hedersrelaterat våld

Informationsansvarig

  • Sofia Karlsson
    Kommunikatör

Kontakta oss

Kontakta SKR

Välkommen att skicka din fråga till SKR inom arbetsrätt och kollektivavtal

  • SKR:s rådgivning riktar sig till personal- och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om frågan ställs på uppdrag av någon av dessa anger du det i formuläret.
  • Vi kontaktar dig normalt per telefon samma eller efterföljande dag som frågan skickas in, om vi inte bedömer att frågan kan besvaras per e-post. Det är viktigt att du som frågeställare finns tillgänglig för telefonsamtal under samma tidsperiod. Vi gör minst tre kontaktförsök, men om kontakt ändå inte kan upprättas avslutas ärendet. Du är då välkommen att skicka in ärendet på nytt.
  • Vid akuta frågor, vänligen ring SKR:s kontaktcenter på 08-452 70 00.

Ange gärna lagrum eller avtal som ärendet gäller. Beskriv var i processen ni befinner er och vilka eventuella åtgärder som redan vidtagits. Tänk på att inte ange personuppgifter.





Frågan ställs av eller på uppdrag av personal- eller förhandlingschef * (obligatorisk)
Frågan ställs av eller på uppdrag av personal- eller förhandlingschef


Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.